Imorse var jag uppe och spelade tennis, som vanligt varje torsdag. Somliga av er tycker säkert att jag är knäpp, men jag har funderat lite kring det här med graviditet och träning. Själv har jag fortsatt att träna ungefär som tidigare, jag har velat att allt ska vara som vanligt. Träningen är och har alltid varit en stor del av mitt liv. Jag går ungefär en timme varje morgon med Minoo, sen blir det bodupump ca 2-3 gånger i veckan och ett pass tennis. Självklart så har jag fått anpassa vissa övningar allt eftersom, men för mig har det mer handlat om att lyssna till min kropp och vara lyhörd. Vad orkar jag idag, vad funkar för mig, hur trivs jag med det här osv. Jag har inte sett graviditet och träning som något som helst problem. För mig handlar det absolut inte om att hålla mig snygg och smal, nej snarare tvärt om, det är ett sätt för mig att må bra och så tycker jag att det är roligt! Jag känner att jag orkar mycket mer och träning får mig att bibehålla styrka och känna mig pigg. Dock blev det nog mitt sista tennispass idag, men annars tänker jag försöka träna så länge jag känner att jag orkar och kan. Dessutom har jag ju haft turen med en än så länge smidig liten mage och inga direkta besvär som har hindrat mig på annat sätt. Jag vet att andra resonerar helt tvärt om, att de som tränar under graviditetet inkl. mig själv bara är smått hysteriska och ger de som inte kan eller vill träna dåligt samvete. Vissa ser den gravida perioden som en ledigt tid, när man ska ta det lugnt, passa på att inte träna utan måsten osv. Jag är lite nyfiken på hur tänker ni och vad har ni för erfarenheter?
