Nu har jag äntligen fått lite härliga bilder från vår fotograf från vigselceremonin. Så snart jag har fått fler bilder, så får vi nästan ta allt från början, eller vad säger ni!? Kan det bli för mycket bröllopsbilder, eller kör vi gemensam bröllopsbubbla här på bloggen ett par dagar till? Våra gäster kom med båt ut till vår venue, en plats de inte kände till och heller inte visste var de skulle. För gästerna var allt hemligt. När gästerna kom upp till ruinen, så stod Hampus och hälsade dem välkomna och alla fick skåla och mingla tillsammans. Vårt härliga jazzband spelade samtidigt och jag stod pirrig och förväntansfull och såg på lite i smyg bakom en gardin inne i huset nedanför. Vigselplatsen hade vi gjort i ordning själva inför dagen, fixat allt på plats för att få det fint! Gästerna fick stå och mingla, eller sätta sig om de ville. Därefter strömmade just vår ingångslåt ut i högtalarna över hela trädgården & berget. Då var jag redo, med min pappa, mina barn och mina bästa vänner Sofi & Anna att möta min blivande man och våra gäster. Jag och Hampus hade själva valt hur vi ville ha vår vigsel, från början till slut. Viken musik, vad vår borgerliga vigselförättare skulle berätta om oss och vår historia tillsammans, vi gjorde egna löften till varandra och Nils tog varsamt hand om ringarna. Sen svarade vi givetvis hyfsat traditionsenligt JA till varandra! Sen strömmade en annan av våra låtar i högtalarna, samtidigt som alla jublade till fjärilskonfettin som virvlade i den ljumma sommarvinden över alla gäster i ruinen. Jag stannade tiden där & då - njöt, grät och skrattade över livets finaste stund hand i hand med min familj inför våra familjer & bästa vänner! Foto: Linda-Pauline