Det här inlägget skulle ha kommit upp under helgen, men det hanns helt enkelt inte med mellan barnkalas & fotbollsturneringar. Helgen har iaf varit toppen & den började så här med kanske livets vackraste morgon! En fredagsmorgon under min dagliga promenad vid vattnet & mobilen i handen som fick föreviga den. Sällan förekommande är dessa mornar, men det är dem man behåller i minnet och tar fram när man behöver. Det var en sån morgon, med den första frosten, dimman som låg över ängen vid förskolan och lättade ut över vattnet ju varmare graderna steg. Alla färger som finns kvar på träden, som speglar sig med de svävande molnen på vattenytan. Jag & naturen - så vackert att det gör ont. Jag stannar där på bryggan, och stannar också tiden för en sekund. Tacksam. Glöm heller inte att osa till mitt event på torsdag - det finns fortfarande några få platser kvar! Det vore väldigt roligt att se er där.
