Tänk att jag gjorde det?! Sov på is för två veckor sen på ishotellet. Jag är inte så köldkänslig av mig, så jag antog utmaningen rätt snabbt, trodde mest att det skulle bli en härlig & spännande natt, snarare än en utmaning. Diplom? Ja det skulle man få om man klarar det. Vadå tänkte jag?! Klart man gör! Man har ju sovsäck & kläder. Men det var lättare sagt än gjort. Ute var det - 25 grader, inne i rummet ca -7 grader, kompakt kyla, helt knäpptyst och dovt, inte ett ljud. Upplevdes nästan varmt. Jag och bästa Susanne skulle dela rum, vi hade ett "vanligt is-rum", dvs inte ett med konst. Jag tänkte nästan föreslagit att vi skulle delat en sån där dubbelsovsäck, ångrar mig fortfarande att vi inte gjorde det hehe. Vi väntade in i det längsta med att hämta våra sovsäckar, gå ut från värmen och in i kylan. Jag tror kl var 01.00 på natten när vi kröp ner. Med 2 lager kläder, mössa & sovsäcken var vi redo. Fnissiga i mörkret! När kl var 04.00 hade jag fortfarande inte somnat. Man låg på en plastmadrass ovanpå isen och sen en renfäll. Jag hade fullt sjå att hålla mig kvar å inte glida ner, samtidigt som kylan började tränga ända in i benmärgen. Jag klädde på mig ett lager kläder till och sen ytterligare ett, som jag förvarade inne i sovsäcken som aldrig tycktes bli varm från midjan och ner. Nu andades jag bara genom ett liiiitet hål i sovsäcken, knappt. När kl var strax efter 06.00 så gav jag upp, då hade jag sovit fram och tillbaka i 2h. Gick in i bastun - och där satt alla andra!!! hahaha. Jag var inte alls beredd på att kylan skulle krypa så in under skinnet som det gjorde och det tog mig nog två dagar att tina upp! Men vilken upplevelse, jag är så himla glad att jag gjorde det! Dessa isrum var nog den finaste upplevelsen på hela resan. Konsten, konstnärligheten, varje unikt rum. Salarna, gångarna av is, takkronorna av is, rummet med svalor i is var magiskt. En upplevelse jag sent kommer glömma!