Mys ute med mina älsklingar, lek & pokémonjakt. Mys inne med tända lyktor & en fin bukett från en fin vän. Fick även detta från fantastiska Valerie, med alla mina favoriter i ett paket! Allt jag älskar på samma gång. Så omtänksamt, fyllt med fina ord. Och Line fick tjuvstarta med en liten julpresent, årets snällaste adventskalender. Mulet & vått, men lika vackert för det. Så tacksam att vi bor där vi bor. Jag & min man har många projekt tillsammans. Men jag imponeras ständigt av honom, se hur han utvecklar sin kreativitet & förmåga på så nya & olika sätt med det just han tycker är roligt. Behövde en liten paus från allt, det har ni märkt & förstått - när livet händer på en gång. Varför är det så?! Kanske lika bra, när saker som annars hade varit stora & viktiga blir små och betydelselösa i sammanhanget. Förra veckan var en sån, när jag liksom grät en stund varje dag. Jag är inte så mycket sån, visserligen har jag ofta känslorna på utsidan, men ibland krockar de även i hjärnan. Oro för framtiden, corona, familjen, mixat med ekonomi, drömmar som rasar, en kropp som inte funkar som den ska, när man älskar sina barn så mycket att det känns som man ska gå sönder. Ja, lite så och dessutom när världen är i en helt ny situation runtomkring oss. Allt toppades med fredagen den 13:e, som absolut blev en otursdag. Men att få landa hemma, bara sova, sova, kramas, sova, gråta & vara med sin familj får det mesta att vända för mig. Helt ärligt, idag, en grå måndag morgon så känns det lite lättare att andas igen.
